Våra vänner (?) sötningsmedlen

Sockerfria produkter blir allt vanligare, och det handlar inte bara om läsk. Allt från ketchup till yoghurt finns idag att få utan socker. Och visst låter det bra med “inget tillsatt socker”, men vad är det egentligen man ersätter sockret med? Här kommer en liten genomgång av de sötningsmedel som idag används flitigast i sockerfri läsk.

Acesulfam K (E950)

Acesulfam K (även känt som acesulfamkalium) har precis som sackarin en ganska besk eftersmak och används därför ofta tillsammans med andra sötningsmedel, exempelvis aspartam. Tillsammans bildar acesulfam K och aspartam en smak som påminner ganska mycket om socker.
Acesulfam K anses inte medföra några allvarliga hälsorisker, men precis som med många andra sötningsmedel finns det personer och organisationer som är av motsatt åsikt.

Aspartam (E951)

Aspartam (även känt som NutraSweet) är det absout vanligaste sötningsmedlet i sockerfri läsk. Det är upp till 200 gånger sötare än socker. Aspartam har under lång tid anklagats för att vara cancerframkallande, men ingen har kunnat visa några starka bevis på detta. Ämnet har dock vissa välkända tvivelaktiga egenskaper. Dels bryts det ned redan vid 30 grader, alltså så fort det hamnar i kroppen. I samband med detta bildas små mängder metanol, något som absolut inte är nyttigt. Metanol förkommer dock i mycket små mängder även i fruktjuice, och bör därför inte ställa till med några större problem om man inte får i sig löjligt stora mängder aspartam. Ett annat ämne som uppstår är fenylalanin, något som normalt sett inte är några problem för kroppen att hantera. Personer som lider av sjukdomen PKU/fenylketonuri kan dock inte hantera fenylalanin, och kan därför drabbas av hjärnskador om de får i sig ämnet. Det är därför alla produkter med aspartam har märkningen “innehåller en fenylalaninkälla”.

Cyklamat (E952)

Cyklamat är “bara” 30 gånger sötare än socker, och därmed det minst söta av de vanliga sötningsmedlen. Cyklamat förbjöds i Sverige under sextiotalet sedan studier på råttor hade visat på cancerframkallande egenskaper. 1979 ändrades bilden av ämnet lite, då ny forskning visade att ämnet inte var så farligt som man tidigare trott. Det fick fortfarande inte förekomma som en ingrediens i livsmedel, utan bara som bordsötningsmedel.
Helt nyligen blev det åter igen tillåtet att använda cyklamat i livsmedel i Sverige, sedan reglerna anpassats efter nya EU-direktiv. Dessa direktiv bygger på information från SCF, EU:s vetenskapliga kommitté. Det har dock inte börjat användas i någon större utsträckning.

Sackarin (E954)

Sackarin är upp till 700 gånger sötare än socker, och därmed det sötaste av de vanliga sötningsmedlen. Men sötma är inte allt, det måste smaka gott också. Sackarin kan ge en besk eftersmak och förekommer därför sällan på egen hand. Cyklamat eller aspartam brukar få finnas med som komplement i sockerfria läskedrycker.

Sukralos (E955)

Sukralos (även känt som sucralose och SPLENDA) är ett sötningsmedel som lanserats ganska hårt de senaste åren i framförallt USA. Det är 600 gånger sötare än socker, vilket innebär att mycket små mängder räcker för att få en söt produkt. Ämnet bryts inte ned i kroppen och kan därför inte sägas innehålla några kalorier. Den mest välkända produkten med sukralos är den nya varianten av Coca-cola light, som har letat sig ut på butikshyllorna sedan slutet av januari.
Sukralos framställs av vanligt socker. Förenklat sett kan man säga att man låter sockret reagera med ämnet klor. Vissa delar i sockermolekylerna byts då ut mot kloratomer, vilket förändrar ämnets egenskaper en hel del. Röster har höjts angående kloret, och man menar att det kan medföra risker både för miljön och konsumenternas hälsa. Livsmedelsverket har dock tillbakavisat kritiken, som åtminstone till viss del verkar komma från människor som i stort sett är emot allt.
Det finns naturligtvis mer trovärdiga kritiker också, men som med alla sötningsmedel är det svårt att veta vad man ska tro. De olika argumenten kommer nästan alltid från organisationer som antingen tjänar pengar på socker eller sötningsmedel.