Coca-cola

Coca-cola var en av de allra första color vi testade. Av naturliga skäl var vi inte lika fullfjädrade colatestare då som vi är nu, och vi har därför känt ett bra tag att recensionen behövde uppdateras. Här är resultatet, som från och med nu ersätter den gamla recensionen.

Vad ska man säga om colan som mer eller mindre definierar cola? Det finns mycket sockervattensfilosofi att gräva ner sig i, men en sak är säker: Coca-cola kan man knappast prova med helt nya ögon. Det är nog ganska få som tydligt minns sin första colaupplevelse. (Har jag fel där läser vi med glädje era första och/eller starkaste colaupplevelser i kommentarerna!) Min mormor liftade till Paris och drack där Coca-cola tillsammans med morfar innan drycken ens blev tillåten i Sverige, men vi som är av lite senare datum får ju mer eller mindre cola redan med barnmaten. Nåja.

Förpackningen hade vi inte mycket att säga om i vår första recension, och det har vi väl egentligen inte nu heller. Den aktuella designen på etiketten (och tillhörande flodvåg av reklam) är i mitt tycke riktigt trevlig, färgberikad variation från baslinjen.

Skummet är väldigt snabbt försvinnande, men kolsyran är riklig. Glaset är fullt av stora fina bubblor som håller sig kvar och skapar ett mysigt bubblande ljud bra mycket längre än jag väntat mig.

Det doftar cola. Och smakar så. Jag dricker oftast lightcolor, så ofta när jag dricker sockercola “återupptäcker” jag hur fyllig den känns. En bekant till mig har beskrivit Coca-cola som “den ultimata läskedrycken. Den bara glider ner.” och det ligger verkligen något i det. Coca-cola smakar sött och rejält med cola, men lämnar ändå inte någon extrem sliskkänsla i munnen.

När Coca cola tappar i kolsyermängd, som dagen efter första öppnandet, blir den klart sliskigare. Men även med mer sliskighetskänsla och mindre svalka är den nästan misstänkt lättdrucken.

Jag gav mig in i den här recensionen med föresatsen att försöka se på Coca-cola med lite nya och kanske kritiska ögon. Det gick förstås inte alls. Det är nog helt enkelt för inpräntat i mig att det är detta som är cola med stort C. Förfinad, bearbetad och marknadsförd genom åren för att vara den nedglidande läskedrycken. Lika trygg och stabil som Volvo, IKEA och McDonalds. Det är, faktiskt, fortfarande, gott och välgjort, men aldrig överraskande och spännande. Därför blir det, efter många cirkelfunderingar, till slut en fyra i smakbetyg. Mer än så skulle ändå kännas lite som att sätta maxbetyg på mellanmjölk.

Fakta

Tillverkare/märke:
Colan säljs i:
Sockerfri:
Nej

Recenserat exemplar

Förpackning:
PET-flaska 1,5l
Inköpsställe:
Coop Konsum
Pris:
15,90 kr
Pris/liter:
10,60 kr

163 kommentarer

elisa

Ibland kan det vara det mest underbara, men oftast känns den för sötsliskig. Pepsi är mer min smak. Lämnar inte riktigt samma teeth grinding känsla.

Mackan123456789

Tips: Coca cola säljs på Statoil i Västerås.

Johan

Mackan123456789: “Tips: Coca cola säljs på Statoil i Västerås.”

Antar att du är ironisk, Coca-cola finns ju tamejfan överallt!

Linda

Tro det eller ej, men jag kommer faktiskt ihåg min första cola. Jag tyckte inte om kolsyra som liten. Min mamma hade någon gång en solig sommardag försökt få mig att dricka läsk (Fanta respektive Vira Blåtira) i brist på annan tillgänglig vätska. Jag var inte imponerad. Och vägrade därför länge smaka kolsyrehaltiga drycker.

När jag var tio år (1989, jag är alltså inte född på stenåldern) var jag med familjen i USA och åt på en hamburgerresturang i Key West som bara hade läsk. I valet mellan de olika läskedryckerna valde jag cola eftersom det kändes mest exotisk amerikanskt (och för att mamma som sagt försökt tvinga i mig Fanta några gånger och jag visste att jag inte tyckte om det). Jag var inte imponerad av smaken egentligen, lite för sött för min smak, och jag tyckte fortfarande att bubblorna stack lite i näsan (fråga mig inte varför just där!). Men jag gillade upplevelsen som sådan. Det kändes coolt att sitta på en uteservering i Key West och sippa cola så när jag väl kommit hem till Sverige igen fortsatte jag dricka cola för att återuppleva den där känslan och minnena från USA.

Fredrik Björeman

Finfint colaminne Linda, sådana gillar vi! Cola, som allt annat, blir vad man gör den till.

Ochen

wo lighter than the gown for a put-together look. Also, chosoe similar tones and intensities for your gown and veil. If you have a champagne gown, for example, opt for an ivory veil with similar yellow undertones, rather than pure or diamond white.The Pure White Wedding VeilThis is the true stark or bright white with no tinting. Experts generally recommend

Niklas Heed

Delade en Coca-cola med tre vänner för en månad sedan. Det var en engelsk cola i burk med bäst föredatum april 1985. Det var spännande och förväntansfullt. Med alla tankar och känslor med hur vi vill att ungdomens Coca-cola ska smaka är det svårt att recensera. Men vi var inte besvikna. Jag vill säga att ALL kolsyra dessutom var kvar. Enda avvikande var att burken fällt en del järn så den bismaken var “ny” för oss. Över 31 år gammal! Såå magiskt, såå god!

glenn

Jag skulle vilja se en recemcion separat på coca cola i glasflaska.

Jag måste mot min vilja erkänna att cola på glasflaska är godare, tyvärr för den är mycket dyrare.

Mikko

Den nya original coca colan med 2 olika sötningsmedel är odrickbar (står inget på burkens front utan du måste kolla ingredienslistan på baksidan)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *