Logga in Bli medlem

Fincola

Det är skillnad på cola. Först har vi det vidsträckta havet av fulcolor: billiga, mer eller mindre kända och i vissa fall till och med ganska goda. Sedan har vi baslinjecolorna, solida märken som Jolt, Coca-cola och Pepsi. Sorter som fungerar i ur som skur. En del skulle kanske anse att skalan slutar här, men det finns mer! Ovanför de vanliga colorna hittar vi colasorter som är en njutning i sig själva. Color som grevar och baroner kan plocka fram från colakällaren för att smutta på i sina enorma skinnfåtöljer efter en särledes lyckad rävjakt ... eller något. Fincolor, rätt och slätt.

På den här sidan samlar vi de color som vi tycker förtjänar att klassas som fincolor. Det är inte alltid läge för en fincola, lika lite som det alltid är läge för ett årgångsvin. Men vi vågar påstå att ingen som provar något från denna sida med ett öppet sinne kommer att bli besviken.

Boylan diet cane cola

Boylan diet cane cola

Boylan diet cane cola kan man inte låta bli att köpa, vare sig man är colarecensent eller inte. En av anledningarna är den extremt snygga förpackningen. Det här är nog den snyggaste colaförpackningen jag har sett, möjligen med undantag för Curiosity cola. Tillverkarens namn och logotyp är ingjutna i glaset och läskens logga och övrig text är tryckt direkt på flaskan. Skruvkapsylen gör definitivt inte saken sämre. Fantastiskt fräckt. Man får utgå att den "riktiga" Boylan Sugar cane cola innehåller äkta rörsocker, annars är namnet lite fånigt. Oavsett vilket blir det naturligtvis en smula skrattretande på en sockerfri variant, men det får man ha överseende med. Smaken är en smula ihålig, men den smakar friskt och trevligt. Definitivt en törstsläckare. Man får väldigt höga förväntningar på Boylan Sugar cane cola (med socker) när man smakar den här sockerfria varianten. En intressant detalj är att denna cola är "kosher-godkänd" (eller vad man ska säga) vilket innebär att judar som lever efter kosher-reglerna får dricka den. Tur för dem!

Läs mer om Boylan diet cane cola

Boylan sugar cane cola

Boylan sugar cane cola

Tidigare har vi testat den sockerfria varianten av den här colasorten, Boylan diet cane cola, här på Fulcola.com. Det var väldigt kul att äntligen få chansen att testa originalet. Boylan sugar cane cola har en betydligt vuxnare och mörkare smak än många andra colasorter. En sån där smak som man tänker sig att inte så många barn skulle gilla. Den här colasorten smakar genuint och naturligt. Man får intrycket av att den är framställd av naturliga råvaror. En snabb titt på innehållsförteckningen verkar bekräfta detta. Det mest artificiella som finns i Boylan sugar cane cola är karamellfärg, och den görs av bränt socker om jag inte har fel för mig. Precis som sin sockerfria lagkamrat säljs Boylan sugar cane cola i en fantastiskt fin flaska. Den har tillverkarens namn och lite andra saker ingjutna i glaset på ett mycket fint gammaldags sätt. Den har dessutom ingen etikett, utan loggan och all annan information är tryckt direkt på flaskan. Fruktansvärt snyggt. Den har dessutom skruvkapsyl, och det brukar vi alltid se som ett plus här på Fulcola.com.

Läs mer om Boylan sugar cane cola

Curiosity cola

Curiosity cola

Det är svårt att veta hur man ska börja beskriva Curiosity cola. Tillverkaren säger att man har försökt skapa en cola så som de smakade förr i tiden, när de tillverkades av apotekare och såldes som hälsodrycker. Det är inte en cola som alla andra. Den innehåller t.ex. mer jäst ingefäraextrakt än kolsyrat vatten. Fentimans Curiosity cola är säljs i en väldigt uppseendeväckande flaska. Det är en glasflaska på 275 ml som påminner om de flaskor som många engelska ölsorter säljs i. Den har dessutom skruvkapsyl. Men det är ändå etiketten som är det mest uppseendeväckande. Den informerar en t.ex. om att flaskan ska skakas innan servering, att colan inte innehåller mer än 0,5% alkohol och att läsken är "botaniskt bryggd". Runt flaskhalsen sitter en krage med Fentimans logga på. Det är en hund som ser lite lömskt nöjd ut. Det i kombination med namnet Curiosity cola gör att man börjar undra vad flaskan egentligen innehåller. Men man ska inte döma hunden efter håren! Colan luktar lite som glögg, vilket säkert beror på att glögg innehåller ingefära. Smaken förvånar. Den smakar mycket mer som vanlig cola än man skulle kunna tro, men med en lite annan sorts sötma. En lite tyngre och fylligare smak. Riktigt god, men inte på samma sätt som vanlig cola. Om du får chansen att smaka denna cola, ta den.

Läs mer om Curiosity cola

Fritz-kola

Fritz-kola

Sällan har vi blivit så uppjagade av en colasort som när Peter tipsade oss om Fritz-kola. Den tillverkas av två entusiastiska tyskar, Lorenz och Micro, som också pryder flaskornas etiketter. Det är nästan så att vi blir lite sentimentala där vi sitter och smuttar på Fritz-kolan. Ett par kompisar som bestämmer sig för att utmana de själalösa storföretagen och tillverka produkter med massor av kärlek i. Vackert. Tänk om fler produkter producerades av såna här små kompisföretag. Mindre effektivt kanske, men måste allt vara så effektivt hela tiden? Jag blir lite trött varje gång jag ser att det står Unilever eller liknande på baksidan av en produkt. Men, vi är ju kritiker här, och vi faller inte för såna snyfthistorier. Inte så mycket i alla fall. Fritz-kola innehåller mycket koffein, 250 mg/l för att vara exakt. Det är definitivt i toppskiktet när det gäller koffeininnehåll, bra om man vill bli pigg, dåligt om man är gravid eller liknande. Fritz-kola ser väldigt inbjudande ut på alla sätt. Det är en riktigt skön flaska, och colan skummar livligt när man häller upp den. Fritz-kola luktar colagodis, och man väntar sig en ganska söt historia. Colasorter med mycket koffein brukar nämligen vara ganska söta (se exempelvis Afri-cola), troligtvis för att balansera upp den lite sträva koffeinsmaken. Fritz-kola är helt klart mer uppfriskande än sliskig, vilket också gör att man känner koffeinsmaken tydligare. Om man gillar det eller inte är naturligtvis en smaksak, personligen tycker jag att det är trevligt, även om smaken ligger lite väl nära gränsen för vad jag tycker är för vattnigt. Det trevliga med lite friskare colasorter är att man inte tröttnar på dem så fort. Den första flaskan Fritz-kola slank ned utan att vi märkte det, något som aldrig skulle ha funkat med en sötare cola. Vi hade höga förväntningar på Fritz-kola, vi hoppades att den skulle vara riktigt god och vi blev absolut inte besvikna, snarare tvärt om. Fritz-kola är snygg, uppiggande och smakar gott. En riktig höjdarcola helt enkelt!

Läs mer om Fritz-kola

PB-cola

PB-cola

Våra kontakter med Mora bryggeri har varit sådär. Efter flera tips från er läsare skrev vi till dem och bad om ett par testflaskor, och det skulle vi absolut få, så fort den nya etikettdesignen var klar. De skrev i sitt svar att vi skulle höra av oss om vi inte hade fått några innan sommaren. Jag minns inte vilken sommar det var, men det var minst ett år sedan. Långt senare, efter ytterligare ett par tips, skrev vi till dem igen, men då fick vi inget svar alls. Tur då att det finns personer som Mårten Wikström, som tog saken i egna händer och skickade en flaska på posten. Vi har världens bästa läsare! "PB" i PB-cola står för Pehrsgårdens bryggeri, som verkar vara det tidigare namnet på Mora bryggeri. De tillverkar andra drycker också, men det verkar bara vara colan som har kvar Pehrsgården-loggan. Är det måhända den omtalade nya etikettdesignen som dröjer? Mora bryggeri verkar i alla fall ha sitt ursprung i en vedbod, och sånt är ju alltid trevligt. PB-cola säljs i bruna glasflaskor av ölmodell, och det är svårt att inte bli lite förtjust i en så rejäl förpackning såhär i plaståldern. Colan är ganska mörk till färgen, med en kolsyremängd något under genomsnittet. Hur vi än försöker lyckas vi inte hälla ur flaskan utan att det droppar eller rinner lite längs flaskhalsen. Flaskans mynning verkar vara noggrant framtagen just för att locka innehållet bort från glaset man häller upp i. En bagatell, men lite tråkigt är det allt att inte kunna undvika att slabba ned bordet. Enligt Mora bryggeri påminner PB-cola om den gamla Igloo-glassen, och det kan vi till viss del hålla med om. Det finns tydliga Igloo-toner, men smaken är djupare och drar nästan lite åt musthållet. En aningen mörkare och barskare colasmak än vi är vana vid, och vi gillar den rejält. Den är inte särskilt lik Boylan sugar cane cola, men den rör sig i samma område. Vi är lite svaga för saker tillverkade i liten skala med mycket kärlek, och när resultatet dessutom blir riktigt riktigt bra, då kan vi inte annat än att le. Det finns några småsaker att anmärka på. PB-cola är ganska söt, det är visserligen lite av dess grej, men i längden blir det som vi har skrivit så många gånger förr lite jobbigt. Flaskan är rejäl, och även om vi egentligen inte bedömmer förpackningen som sådan, utan etikettens/tryckets design kan vi inte låta bli att störa oss lite på den bråkiga flaskmynningen. Etiketten ja, visserligen hade det inte passat med någon flashig 3D-logga eller så, men något lite mer professionellt kunde man kanske ha önskat. Utom det är det tummen upp för PB-cola, och en fribiljett in på fincolalistan. Springer du på en så köp den!

Läs mer om PB-cola

Puma kola

Puma kola

Ibland stöter vi på colasorter som är något utöver det vanliga, riktig fincola. Av förpackningen att döma hör Puma kola definitivt till den kategorin, men det är naturligtvis innehållet som är viktigast. Flaskan liknar en engelsk ölflaska, den är gjord av rejält brunt glas med tillverkarens logga ingjuten på framsidan. Dessutom har den skruvkapsyl, och det är vi ju barnsligt förtjusta i. Etiketten håller samma höga klass som flaskan. Den är handritad och föreställer en svart puma som ligger och vilar omgiven av träd och buskar. På buskarna finns olika bär eller nötter som skulle kunna föreställa saker som colan är tillverkad av. Ovanför det hela står Puma kola skrivet med bambuliknande bokstäver. Om man säljer cola i en så här påkostad förpackning måste man verkligen tro på sin produkt. Alla som köper colan första gången kommer att ha väldigt höga förväntningar på innehållet, och om det visar sig vara vanlig fulcola kommer de att bli mycket besvikna. En förpackning utöver det vanliga kräver alltså en extremt bra cola. Fyllda av förväntan skruvar vi av kapsylen och häller upp ett glas Puma kola. Den skummar lite försiktigt, och skummet dröjer sig kvar ganska länge. Den har en ganska tung coladoft som drar lite åt honungshållet. Så tar man den första klunken. Den tar en liten stund innan man har känt alla smakerna. En tung colasmak med tydliga inslag av honung dominerar, men det finns en del andra småsmaker runt omkring. Innehållsförteckningen bekräftar att Puma kola innehåller honung, och dessutom kanel, kolanötsextrakt och äkta vanilj. Vaniljen bidrar säkert till den ganska tunga smaken, som både är den här colasortens största fördel och nackdel. Den är förföriskt god, men man kan inte dricka några större mängder. Å andra sidan är det inget att sträva efter heller. Flaskan innehåller bortåt en halvliter, och mer än så vill man inte ha. Det Puma kola är inte någon måltidsdryck, det är en sak som är säker. Den ska drickas på egen hand. Vi kommer garanterat att försöka få tag på mer Puma kola, det är en riktig höjdare, en sann fincola.

Läs mer om Puma kola

Rio cola

Rio cola

Rio cola ser ganska oansenlig ut vid första anblicken, men tittar man närmare på den finns det flera detaljer som tyder på att det här är något utöver det vanliga. För det första är flaskan i glas, och det ser inte ut att vara någon standardflaska, snarare en som är specialgjord för ett visst bryggeri. För det andra har etiketten en gammaldags handmålad stil, extremt retro och extremt snygg. För det tredje är det ingen vanlig kapsyl, utan en sån med en ring att dra loss den med, snajdigt. Rio cola skummar väldigt snyggt när man häller upp den, helt i linje med den snygga förpackningen. Den är lagom kolsyrad och luktar väldigt inbjudande och gott. Den har en ganska fruktig colasmak, lite egen, men fantastiskt god! Den har en perfekt balanserad smak som varken är blaskig eller sliskig, något som man inte stöter på särskilt ofta. Eftersmaken är trevlig och håller sig kvar ganska länge så att det nästan är omöjligt att låta bli att ta en klunk till. Laitilan Wirvoitusjuomatehdas, som tillverkar Rio cola, verkar vara ett trevligt litet företag. Man använder el från vindkraft till sin produktion, och har till och med en liten symbol på varje förpackning som talar om detta. Tänk om Coca-cola skulle göra samma sak! Företagets webbsida är väldigt mysig. Den är uppbyggd som en liten stad som man kan gå runt i. Såna webbsidor brukar oftast bli rätt sega, men den här är snarare rolig. Utom att titta på alla fina byggnader i den virtuella staden och lära sig mer om bryggeriet kan man lyssna på äkta finsk musik och köpa lokalt tillverkade läderskor för €250.

Läs mer om Rio cola

Royal crown draft premium cola

Royal crown draft premium cola

En av de mest spännande colasorterna vi har hört talas om under Fulcolas liv är Royal crown draft premium cola, och tidigare i år fick vi till vår stora glädje en flaska donerad tillsammans med några andra sorter köpta i Nya Zealand. Royal crown är ett väldigt anrikt colamärke, företaget grundades 1904, men vi är vana att se det förkortat till RC, som i RC cola. Royal crown draft premium cola är en riktig lyxcola, tillverkad med naturliga ingredienser som rörsocker och kolanöt. Den utlovar en upplevelse utöver det vanliga, och förpackningen gör verkligen sitt för att höja förväntningarna. Flaskan är av glas försedd med skruvkork ungefär som på vissa ciderflaskor här hemma, och etiketten har helt klart mer gemensamt med vissa ölsorter än med de colaetiketter vi är vana att se. Royal crown draft premium cola skummar rejält när vi häller upp den, det är ett kompakt skum, inte helt olikt mustskum. Skummet dröjer sig kvar så pass länge att man inte riktigt kan hälla upp colan i den takt man skulle önska, något som normalt sett skulle ha stört oss lite, men i det här fallet känns det mer som att det inte är meningen att man ska stressa när man häller upp colan. Till färgen är Royal crown draft premium cola helt klart en av de mörkaste vi har sett, tung mörkbrun på gränsen till svart, med djupt röda reflexer där ljuset bryts i glaset. Tillsammans med en djup doft med tydliga toner av kolanöt har den här colan gjort i princip allt rätt hittills. Vi rensar våra sinnen från alla härliga intryck, och tar en så opartisk klunk som möjligt av colan. Oj, så fint! Så rätt! Det här är verkligen en cola i vår smak. Den är mustig med toner av julkola, mörk choklad, must och bränt socker. Man har en underbar eftersmak i munnen en lång stund efter varje klunk, med en nyans av tung sötma och lite av den sträva smaken av bränt socker längst bak i munnen. Varje klunk är som en dov, mörkbrun smakexplosion, och associationer till mörkt trä, hästsadlar i rejält läder och engelska pubar med väl ingången heltäckningsmatta dyker okontrollerat upp i våra små huvuden. Royal crown draft premium cola är inget man klunkar i sig för att släcka törsten eller till chipsen en fredagskväll, det är är en cola som ska avnjutas på egen hand vid lite speciella tillfällen, som på nyårsafton i vårt fall. Det här är cola för finsmakare, inget snack om saken. Så vitt vi vet finns Royal crown draft premium cola mest att köpa i Australien och Nya Zealand, men efter den här provsmakningen ser vi det som ett mindre problem. Oavsett hur mycket det kostar att skicka en låda från Australien är det inte dyrt, dyrt är det bara när man betalar mer än något känns värt, och i det här fallet rör sig nog den gränsen mot oändligheten.

Läs mer om Royal crown draft premium cola

Copyright © Martin Gunnarsson och Fredrik Björeman 2005-2013. Allt innehåll ägs av respektive upphovsman. Webbplatsen använder cookies.